Under 1900-talet byggde Sverige upp ett robust elsystem, baserat på två pelare: vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraften i norra Sverige levererade en stabil grund, medan kärnkraften i södra och mellersta Sverige kompletterade systemet för att möta efterfrågan i hela landet.
På 1990-talet började förändringar ta form. Sveriges elmarknad avreglerades, och vi blev en del av en nordisk och senare en europeisk elmarknad. Syftet var att öka konkurrensen och skapa lägre priser för konsumenterna. Men avregleringen kom också med nya utmaningar. Systemet med elområden, som infördes 2011 efter påtryckningar från EU, delade upp Sverige i fyra zoner baserat på överföringskapacitet. Detta ledde till stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige, där hushåll och företag i söder drabbades hårdast.
Samtidigt började kärnkraften monteras ned. Politiska beslut, påtryckningar från grannländer och en skiftande opinion kring kärnkraftens risker ledde till att flera reaktorer stängdes. Nedläggningen av Barsebäck, nära den danska gränsen, är ett särskilt uppmärksammat exempel. Det danska motståndet mot Barsebäck, trots deras beroende av svensk el, illustrerar de konflikter som har präglat Sveriges relation till våra grannar.
Varför fungerar det inte idag?
Flera faktorer bidrar till dagens problem med energiförsörjning och elpriser:
- Obalans i produktionen: En stor del av Sveriges elproduktion sker i norr, medan majoriteten av förbrukningen sker i söder. Den bristande överföringskapaciteten mellan regionerna förstärker prisskillnaderna.
- Beroendet av export och import: Som en del av EU:s gemensamma elmarknad påverkas svenska elpriser av internationella faktorer. När Tyskland och Danmark, som valt att avveckla kärnkraft och minska beroendet av kol, står inför elbrist, drivs priserna upp – även i Sverige.
- Politisk osäkerhet: Energipolitiken har präglats av kortsiktiga beslut och brist på en långsiktig strategi. Investeringar i kärnkraft har bromsats, medan satsningar på vindkraft har ökat, trots att vindkraftens intermittenta natur gör systemet mer sårbart vid höga belastningar.
- Avsaknad av självförsörjning: Även om Sverige producerar mer el än vi förbrukar under normala förhållanden, saknar vi robusthet vid extrema väderförhållanden eller störningar i produktionen. Det gör att vi blir beroende av import när vi egentligen borde vara självförsörjande.
Vad behöver göras?
För att Sverige ska kunna säkra en stabil energiförsörjning och relevanta elpriser krävs en kombination av åtgärder. Här är några centrala förslag:
Satsa på ny kärnkraft: Kärnkraften utgör en stabil och pålitlig grund för elproduktionen. Modern kärnkraft är betydligt säkrare än äldre reaktorer och kan fungera som en viktig del i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Reaktorer nära konsumtionscentra i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringssystemet.
Bygga ut överföringskapaciteten: Investeringar i det svenska stamnätet behövs för att minska prisskillnaderna mellan norr och söder. Det skulle också göra det lättare att utnyttja Sveriges vattenkraft och vindkraft mer effektivt.
Stärk den inhemska marknaden: Sverige bör arbeta för att minska beroendet av EU:s gemensamma elmarknad, åtminstone under perioder av hög belastning. Det kan handla om att begränsa exporten under kritiska perioder för att skydda svenska konsumenter.
Främja innovation och diversifiering: Sverige behöver investera i nya teknologier för energilagring och produktion, som små modulära kärnreaktorer (SMR) och vätgasproduktion. Genom att diversifiera elproduktionen kan vi minska sårbarheten för externa chocker.
Politiskt mod och långsiktighet: En långsiktig energipolitik kräver enighet över partigränserna. Politikerna måste våga ta beslut som kan vara impopulära på kort sikt men som gynnar landet i det långa loppet.
Slutord och skärpning
Sverige har förutsättningarna för att vara en ledande nation inom hållbar och självförsörjande energi. Men för att nå dit krävs en tydlig vision och mod att fatta de beslut som behövs. Det handlar inte om att isolera oss från våra grannar, utan om att stärka vår egen position så att vi kan bidra till en gemensam europeisk energimarknad på våra egna villkor.
Med rätt åtgärder kan Sverige återta kontrollen över sin energiförsörjning och säkra stabila och rättvisa elpriser för både hushåll och företag. Frågan är inte om det går, utan om vi är villiga att göra det som krävs.
Joe Formgren
Artikel publicerad i samarbete med https://aktuellmiljo.se
