Ett av de mest kritiserade besluten var nedläggningen av fyra fungerande kärnkraftverk. Kärnkraft har länge ansetts vara ett av de mest pålitliga och utsläppsfria sätten att generera el. Att stänga ner dessa kärnkraftverk, som hade kunnat förse landet med den stabila elförsörjning vi behöver för att minska våra utsläpp, kan ses som ett miljö- och ekonomiskt vansinne. Istället för att främja förnybar energi och teknik, ledde detta beslut till att Sverige var tvunget att förlita sig på andra källor, inklusive fossila bränslen, för att möta elbehoven.

En annan kontroversiell åtgärd var införandet av reduktionsplikten. Syftet var att minska växthusgasutsläppen genom att tvinga bränsletillverkare att minska sina koldioxidutsläpp. Tyvärr visade sig detta vara en dyr och ineffektiv metod för att påverka den globala miljön. Istället för att investera i innovativa teknologier och forskning för att bekämpa klimatförändringar, tvingades bränsletillverkare betala dyra böter för att uppfylla reduktionskraven. Detta ledde till en förlust av ekonomiska resurser som kunde ha investerats i mer hållbara lösningar.

Införandet av plastpåseskatten var en åtgärd som välkomnades av många som en symbolisk handling för att minska plastavfallet och dess negativa inverkan på miljön. Trots detta visade sig skatten ha begränsad effekt på att faktiskt minska plastförbrukningen. Det blev ett tydligt exempel på symbolpolitik där den politiska handlingen inte följdes upp av tillräckligt effektiva verktyg och strategier för att adressera miljöproblemet på ett mer holistiskt sätt.

För att möta klimatutmaningarna måste vi undvika ytliga och ineffektiva åtgärder. Istället behöver vi ha en öppen och ärlig diskussion om vilka åtgärder som verkligen kommer att ge betydande positiva resultat för miljön. Det är avgörande att vi väljer riktiga hållbara lösningar i stället för "symbolpolitik" när vi skall satsa och investera i gröna teknologier och forskning. Samtidigt bör vi överväga de ekonomiska och sociala konsekvenserna av våra åtgärder för att undvika att skapa ojämlika ekonomiska bördor eller direkt korkade politiska beslut som de ovanstående för att stödja en rättvis övergång till en mer hållbar framtid.

Det kommer att krävas samarbete och samordning på både nationell och inte minst global nivå. Sverige bör och måste samarbeta med andra länder för att dela bästa praxis, teknologier och lösningar. Detta kommer att möjliggöra en mer effektiv och hållbar strategi för klimatet och skydda vår planet för framtida generationer.

Det stora globala problemet är dock att flera av de underutvecklade länderna som har en totalitär diktatur inte har samma fokus på miljöfrågor som mer demokratiska och utvecklade länder. Detta är den utmaning som missas helt i vår inhemska debatt. Det gäller ju att adressera miljöutmaningarna globalt, eftersom dessa länder inte alls prioriterar hållbarhet och miljöskydd i samma utsträckning som andra nationer.
Att hantera detta globala problem kräver en komplex och diplomatisk strategi som involverar flera aktörer och metoder som diplomatisk påverkan, ekonomiska incitament och internationella sanktioner. Organisationer som FN, Världsbanken och Världshälsoorganisationen kan spela en viktig roll i att påverka dessa länder när det gäller miljöfrågor, även om en majoritet av medlemsländerna tyvärr inte är fungerande demokratier, så kan dessa organisationer erbjuda tekniskt stöd, expertis och resurser för att hjälpa dessa länder att utveckla och genomföra hållbara strategier.

I slutändan är det nödvändigt att hitta en balans mellan att skydda miljön och bevara ekonomin. Genom att fatta kloka och välavvägda beslut kan vi i Sverige skapa en framtid där hållbarhet är i fokus - men utan att äventyra ekonomisk tillväxt och välfärd. Vi har potentialen att vara ett av de mest framstående länderna när det gäller hållbarhet. Men det är stor skillnad på att försöka vara "bäst i klassen" genom ovanstående haverier utan att endast med rätt beslut och åtgärder kan vi utvecklas positivt och bidra till att skapa tillväxt och en mer hållbar framtid för alla.

Texten framtagen i samarbete med miljömagasinet aktuellmiljo.se