Plötsligt kommer det ett skyfall så vi knappt kan se ut genom bussens fönster.
Frustrerat börjar jag att tänka på hur den här veckan ska bli. 5 dagar på fjället i spöregn?
Jag ber en still bön till vädergudarna om bättre väder under vandringen.

Vår resa startade redan igår när vi steg på tåget i Gävle för att deltaga i fjällräven classic.
Nu närmade vi oss Nikkaluokta, där starten i detta lopp som kallas för ”världens vackraste lopp” startar. Vandringen görs på tid, men ingen vinnare finns. Istället delas medaljer ut beroende på hur många dagar man har spenderat på leden. Klarar man vandringen på tre dagar eller snabbare får man en guldmedalj, fyra dagar ger silver och fem dagar ger brons.
”Världens vackraste lopp” går av stapeln på Kungsleden, Sveriges mest kända vandringssträcka. Loppet eller vandringen som jag väljer att kalla det går genom renbetesmarker i ett av Sveriges mest högalpina områden.
Men är det en tävling eller är det något annat?

Att som nybörjare, utan större fjäll eller vandringskunskaper, kunna ge sig ut i de svenska fjällen kan vara skrämmande. Fjällräven Classic är då en fantastisk möjlighet för dig som aldrig vandrat i fjällen förr. Inte nog med att man slipper bära på mat och bränsle. Det finns dessutom vana guider som hjälper till, kommer med bra tips och som även kan hjälpa till om olyckan är framme. Vandringen går genom olika check-points, där man får stämpla sitt tävlingspass, men också kan fylla på med bränsle och mat. I start området i Nikkaluokta får alla ett säkerhetsskynke som man ska sätta på ryggsäcken som måste bäras synligt under hela loppet. Skynket var i knalliga färger allt för att man ska synas på fjället.

Dag 1
Vi var i den sista startgruppen och vi skulle starta klockan 17:00. Det var redan 2000 personer som hade startat sin vandring och nu var vi bland de sista 100 personerna som skulle starta.
Etapp 1
Första delen av loppet är mellan Nikkaluokta - Kebnekaise Fjällstation (19 km), men eftersom vi startade så sent så var målet att vi skulle gå de första 19 km och sedan slå upp våra tält för natten. Vandringen går genom björkskog och över spångade myrar. Första delen av sträckan är mycket lätt vandrat och känslan av att vara på väg är helt underbar. När vi stod i startfältet med alla människor så kändes det lite konstigt, ska vi gå i 11 mil tillsammans i en flock? Till min förvåning så splittrades startfältet upp och vi gick där alldeles ensamma. Under vandringen korsar man många bäckar eller jokkar med ett underbart gott vatten.
Vi hittade tillslut en underbar tältplats vid Tarfala passet och där slog vi läger för natten.

Dag 2
Vi vaknade tidigt och det var molnigt, men dock inget regn denna dag. Under vandringen så tittade solen fram då och då. Vid fint väder brukar man kunna se sydtoppen här, men idag fick nöja oss med att se tolpagorni. Efter en härlig frukost, med en enorm utsikt över detta landskap så gav vi oss iväg på etapp 2.
Etapp 2
Andra etappen gick mellan Kebnekaise fjällstation - Singistugan (15 km). Efter Kebnekaise fjällstation kommer en av de vackraste delarna av vandringen, mellan makalösa fjällmassiv och vackra dalgångar. På början av etappen så är stigen lättvandrad, men eftersom så blev stigen allt stenigare. Känslan av att komma ut i vildmarken är mycket slående. Här finns inga mobiler som fungerar, rapporter från det pågående OS i Kina och alla sändningar från världsnyheterna är som bortblåsta. Känslan av att vara fullständigt närvarande är ofrånkomlig.
Det går svagt uppåt innan Singistugorna och jag är tacksam över att jag har varit ute och vandrat med ryggsäcken och gått in mina kängor. Att vara förberedd genom att ha gått minst 10 mil innan gör vandringen mycket enklare. För innan jag åkte gick jag med 10 kg i ryggsäcken och har kunnat ställa in den rätt så att jag nu på plats bara kan njuta av ett av Sveriges vackraste landskap. När vi kom till Singi fick vi vandringens enda regn, dagtid. Vi åt en snabb lunch och gav oss sedan iväg igen.
Etapp 3
Går mellan Singistugan - Sälka (12.5 km). Under denna del av vandringen så fick jag äntligen se de första renarna. Vilka ståtliga djur och en magnifik upplevelse så här ute i vildmarken. När vi kommit halvvägs så kom vi till en liten raststuga som heter Kuopperjåkka stugan. I raststugan var det ett par från Frankrike och döm om deras förvåning när min vandringspartner Esa tog fram en handdriven espressomaskin och bjöd dem på en nybryggd espresso. Fransmännen tyckte att espresson var godare än den som serveras på de små kaféerna i Paris. Vilket betyg eller var det bara omständigheterna som gjorde att smakupplevelsen var så enorm? När vi kom fram till Sälka stugorna bjöds vi på en härlig tunnbrödrulle med souvas och mos. Efter att vi har slagit upp tältet och ätit vår middag så tog vi en bastu. Vissa var riktigt modiga och badade i jokken, men vi nöjde oss med att tvätta oss i bastuuppvärmt vatten. Känslan efteråt var helt fantastisk. Att få värma upp de stela lederna genom att tvätta sig i varmt vatten är en lyx i dessa sammanhang. Att sedan Sälkastugorna hamnar på tio i topplistan över STF –stugor kan man lätt förstå.
Dag 3
Vi vaknade mycket tidigt denna morgon, men när jag tittade ut från tältet så var några redan på väg och då var klockan bara 07:00. Efter att vi ätit vår frukost så gav vi oss iväg på dagens första etapp men vandringens 4 etapp.
Etapp 4
Som går mellan Sälka - Tjäktja (14 km). Det är ca 8 km mot Tjäktjapasset som Kungsledens högsta punkt ligger på 1 140 m ö h. Denna etapp är helt klart den vackraste etappen då det är en sagolik natur och vandring. För inte nog med att du har en makalös utsikt från passet där du ser ut över dalen där Sälka stugorna ligger, så infinner sig en känsla av att man befinner sig mitt i en saga när man kommer på ner på andra sidan. Vi kom fram till checkpointen ca kl:11:30 och efter en smaskig lunch och lite välbehövd vila så gav vi oss iväg mot Alesjaurestugan.
Etapp 5
Femte etappen är mellan Tjäktja - Alesjaurestugan (12.5 km).
Vandringen gick nu på gräshedar och var mycket lättvandrad. En mycket intressant känsla var att man blev till ett med ryggsäcken nu. Det är mycket spångar och det finns många små jokkar att dricka ur. Tänk om man kunde ha haft en jokk hemma. När man närmar sig stugorna ser dem ut som ett litet fort som ligger på en kulle. Vid Alesjaurestugan kan man handla godis om denna tagit slut under vandringen men man kan även ta sig en fika här. Esa och jag hade bestämt oss att vi skulle ta det lugnt på vandringen och vårat tåg hem skulle inte gå förrän på fredagen, så vad skulle vi göra i Abisko när vi kunde vara ute och vandra eller ta en fika i denna oslagbara natur. Fast redan nu hade en tanke börjat ta form i våra huvuden, vi kunde faktiskt gå på en guldmedalj tid. Vi kände oss faktiskt oförskämt pigga och klockan var bara 15.00. Efter ett kort rådslag så besluta vi oss för att gå en etapp till den var ju bara 17,5 km. Så efter lite vila gav vi oss iväg igen, på höjdkurvan var det nedför så det skulle nog gå bra.
Etapp 6
Är mellan Alesjaurestugan - Keiron (17,5 km).
Denna etapp startar med att man följer västra sidan om sjön Alesjaure. Här mötte vi också myggen. Jag hade hört från en same att det var myggår i år, men än så länge hade vi inte mött några mygg, förrän nu det vill säga. Man märkte inte av dem när man gick men när man stannade så dök de upp, dock ej en och en utan i samlad klunga. Myggen var ändå inga problem för det ny inköpta myggnätet hindrade deras framfart. Dessa mygg trivs gott bland de videsnår och fjällhedar som kantar stigen. När vi lämnar Alesjaure sjön och kommer in på stigen längs Kartinvares bergssida så kom den riktiga utmaningen. Stigen går lite på skrå och backen ner mot björkskogen var riktigt tuff och jobbig efter en långs dags vandring. När vi hade ca 1 km kvar till checkpointen hitta vi en fantastisk tältplats med utsikt över Abiskos nationalpark. Vi slog upp vårt tält och efter en välbehövd middag somnade vi som små barn.
Jag vaknade dock vid halv sex tiden och ålade mig ut ur tältet. Dimman var då tät eller rättare sagt vi var bland molnen, för efter ca 30 min så märkte jag att molnen sakta steg och dalen kom fram. Efter ett tag så vaknade de andra i tälten bredvid oss och en frukost bestående av de sista polarbröden åts upp. När vi kom ner till checkpointen blev vi bjudna på plättar och sylt. Nu hade vi bara den sista etappen kvar och vi hade fram till kl:17:00 på oss för att gå på guldmedalj tid.

Etapp 7
Sista etappen går mellan Keiron - Abisko Turiststation (17.5 km)
Man vandrar in i Abisko nationalpark. Vandringen går igenom lummiga björkskogen och gör att man har en stark känsla av att vandringen börjar ta slut. Stigen blir bara bredare och bredare men en rolig del är att man möter vandrare som är på väg ut. Dessa vandrare ser mycket pigga ut och när man gå förbi dem känner man även att de luktar gott vilket vi inte gör så här i slutet av vandringen. Nu kommer man förbi den fantastiska kanjonen. I vanliga fall brukar man kunna se lapporten när man går här men vi såg den inte pga molnen.
Känslan när vi närmade oss målet var härlig. Vi gick i mål på 66 timmar och fick ta emot varsin guldmedalj. Det konstiga är att vi inte hade stressat utan gått i lugn takt och med ro, visst vi kunde ha gått saktare och tagit mer raster men vi gick i en takt som kändes bra för oss. Möjligheten att kunna ta medalj är rolig, men man skulle lika gärna kunna ha guldmedalj till alla vandrare då alla är vinnare var och en för sig.

I Abisko var det skönt att ta en lång varm dusch och basta. Kvällen tillbringade vi på Fjällrävens egna frilufts pub Trekkers In med live musik, öl och ren kebab och vi avslutade vandringen således på topp.

Enligt Fjällräven var det 2124 personer som startade och det var deltagare från 20 olika nationer anmälda, varav 1 person var från Kina, 17 var från Japan, 10 var från Ryssland och 380 personer var från Tyskland. En tredjedel av deltagarna var förstagångsvandrare!?
I mina ögon är fjällräven classic en fantastisk möjlighet både för dig som vandrat i fjällen förr men framför allt för dig som drömt om att vandra. Genom en mycket välorganiserd tävling kan du som aldrig varit i fjällen få en fantastik möjlighet. Man behöver heller inte köpa alla saker såsom tält och ryggsäck för dessa går att hyras på t.ex. Naturkompaniet och där kan man även få bra tips och råd inför vandringen.




De tips jag har är:
1.Gå med stavar, man avlastar knäna och minskar risken för att vricka fötterna.
2.Gå och testa in ryggsäcken och kängorna innan du reser iväg, ju mer du gått desto trevligare blir vandringen.
3.Tejpa fötterna innan för att slippa skoskav.
4.Ta med mycket godis.
5.Resorb tabletter som du löser upp i vattnet finns att köpa på närmaste apotek. Återställer saltbalansen och du slipper huvudvärk.
6.Myggnät.
7.Be till vädergudarna vid dåligt väder, det fungerar.


Nästa Fjällräven CLASSIC går av stapeln mellan den 7-8 augusti 2009. Det är bara att gå in på http://www.fjallraven.se och anmäl dig.

Måns Lööf