Programmets kärna

Folkhälsa, brukar beskrivas som den sammanlagda hälsan i en befolkning och mätas i till exempel medellivslängd, självupplevd hälsa, upplevelse av trygghet och sjukdom. Målet med folkhälsoarbete är att alla människor ska ha samma förutsättningar för en god hälsa.

- Det finns ingen folkhälsovetenskaplig utbildning i Sverige idag som har detta fokus på hållbar utveckling, säger Bodil Zacharoff, utbildningsansvarig.

- Med en hållbar utveckling i Sverige och runt om i världen så får vi också en bättre hälsa och det är programmets kärna,

En hållbar utveckling

Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnen, jorden och övriga ekosystem och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbarheten gäller tre olika dimensioner:

Social hållbarhet - Ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls
Ekologisk hållbarhet - Att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt
Ekonomisk hållbarhet - Att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov

- Vi kommer att ge studenterna verktyg och kunskap att planera utifrån alla dessa tre delar för en verksamhet som handlar om hållbarhet.

- Alla säger att de ska jobba med hållbar utveckling, men väldigt få vet vad hållbar utveckling egentligen är. Våra studenter kommer verkligen att tillföra någonting i samhället.

Efterfrågad kompetens

Utbildningen har ett strategiskt förhållningssätt till hälsofrämjande arbete för en hållbar utveckling på befolknings och gruppnivå.

Arbetsmarknaden efterfrågar idag folkhälsostrateger och hållbarhetsstrateger.

- Arbetsfältet söker efter någon som kan göra detta, vi vet att det ska göras men hur gör vi?

- Vi jobbar på en strategisk nivå och studenterna ska direkt kunna gå in på olika myndigheter och företag i samhället och verka för en hållbar utveckling, detta är det ingen som kan idag.

Regionens utmaningar

Emma Mårtensson, tf. avdelningschef Folkhälsa och hållbarhet Region Gävleborg, säger att vi generellt i länet har en positiv utveckling. Vi följer utvecklingen i riket, vi lever längre och vi är friskare.

Men hon ser bekymmersamma skillnader mellan olika befolkningsgrupper, på nationell nivå kan man också se att ojämlikheten i hälsa har ökat.

Andra utmaningar hon nämner gäller barn och ungas förutsättningar. Det faktum att vi har en barnfattigdom som är relativt hög och också en stor andel som inte är behöriga för gymnasiet.

- Vi vill arbeta för en mer jämlikt fördelad hälsa och prioriterar barn och ungas förutsättningar, säger Emma Mårtensson.

- Förväntan på de nyutbildade strategerna från Högskolan i Gävle är att de är kompetenta och engagerade och att man har ett hållbarhetsperspektiv på hälsofrågan. Att de har metoder för: Vad gör vi? Och hur gör vi skillnad?





För mer information, v v kontakta:
Bodil Zacharoff, utbildningsledare, programmet Folkhälsostrateg för hållbar utveckling, Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 85 34, 073-460 65 39
E-post: bodil.zacharoff@hig.se



Text: Douglas Öhrbom